Usch så dåligt bloggande det blivit den sista tiden. Lucas var ju magsjuk förra veckan, det har hållt i sig med lös mage denna veckan men nu äter han i alla fall normalt så nu ska väl det återgå till det normala också hoppas jag. Innan magsjukan så var Lucas förkyld i två veckor och varje dag tog jag tempen flera gånger, ja även under magsjukan såklart, med förhoppningen att vi skulle slippa åka in till sjukhuset.

 

Men en paus har även varit skönt. Inte för att det varit så mycket aktivitet tidigare men nu kanske det blir bättre?! Och vart sitter jag och bloggar just nu? Jo på köksgolvet.. Haha. Jag lagar mat och Henke har Lucas i vardagsrummet och det är enda gången jag egentligen är fri från Lucas på dagarna. Som för alla andra med ettåringar. Ja okej, jag är fri från honom när han sover ibland men då ska ju så mycket annat göras. Städa, tvätta, koppla av själv en stund.

 

Puh. det är jävligt tufft att ha barn. Speciellt när man inte fått växa in i rollen på ett normalt sätt. Sjukhusvistelserna har ju gjort att vi inte kopplar normala saker till Lucas ibland. Han är sjuk, det är därför han är grinig, han mår säkert illa, det är vår första reflektion. Inte att han gå igenom en normal fas. Men Luca sär normal som vilket annat barn som helst. Men man glömmer bort det i sjukdomen ibland. 

 

Hoppas att jag är tillbaka nu, om det är några som en läser fortfarande, för det är rätt skönt att få skriva av sig ibland. I en öppen dagbok..