The Big Apple


Vilken resa till New York det blev då! Hela vägen upp till Arlanda satt jag och funderade på vad vi glömt packa och sedan på planet slog det mig, mitt solskyddstift till ansiktet. Har inte märkt något mer så om det bara var det så är det ingen fara.

Allt efter sedan gick jättesmidigt utom när vi skulle landa i London. Vi stod på kö och fick inte landa, vi blev sena. När vi stod i kö i säkerhetskontrollen så såg vi en skylt att om man har mindre än en timme på sig så fick man gå före men vi trodde vi hade tid på oss. Vi skulle sedan igenom och såklart så fastnar pappas och mammas väska i kontrollen. De hade inte tagit ut whiskyn och vinet de köpt på Arlanda, vi hade bara sätt en skylt att man skulle ta ut den lilla påsen med hygienartiklar inte allt annat! Och när vi sa till henne som skulle kolla väskan att vi hade bråttom ja då gick det ta mig tusan i slow motion. När vi väl var klara och kom till Virgin Atlantics disk för att ta reda på vilken Gate vi skulle till då möts vi av att vi är sena och "if you make it, you'll make"!!!! Vi hade 15 min på oss att hitta till Gaten.. Jag sprang iväg på en gång och skrek rakt ut " please move, emergancy!!" till alla som strosade runt där. När vi kom till taxfree området tog skyltarna slut och mitt framför mig var som tur några i personalen. De visade vart jag skulle fortsätta och till slut så sprang Henke om mig! Det var då jag upptäckte att jag saknade mitt boardingcard!! Panik men jag fortsatte springa så mycket jag kunde! Gaten låg såklart längst bort av alla och när vi kom fram så var det äntligen lite personal som var snälla och förstående! Pappa hade mitt boardingcard som han hade fått av personalen som satt vid första disken. Vi kom ombord men det var på håret att vi missat planet!

Men nu sitter jag här, i en lägenhet på sjunde våningen och blickar ut över Central Park. Klockan är tjugo i sex på morgonen, vi gick och la oss kl 4(svensk tid) och jag sov alltså till 11 svensk tid. Nu ska vi njuta av att få umgås med min syster, shoppingen och kanske eventuellt dö av värmen! Glad midsommar!

Värdelös


Ja, det är precis vad jag är. Att jag klarade mitt och Lisas vad är jag superglad över men däremot så tränar jag inte tillräckligt mycket. Räcker inte med en gång i veckan eller en gång i månaden. Helvete! Var ju på gymmet i måndags och det kändes såklart bättre än sämst. Och så idag kände jag mig sugen på en joggingtur. Efter drygt femhundra meter så var jag tvungen att börja gå raskt. Däremot så joggade jag den sista kilometern så det är jag stolt över men det är alldeles för dåligt, men nu låter det som en ursäkt men löpning har ju adrig varit min starkaste sida. Men det kan ju bli!

Så ska löpningen i New York
bli ett startskott för mig? Ska försöka löpa två gånger i Central Park i alla fall. Ska få med mig Lisa alla gångerna! Nu ska jag dock laga mat och sedan fortsätta packa. Är snart klar. Lyckades få ner vår gamla väska i den nya så vi reser med en väska och kommer hem med två. Typ. ;)

MAXIMAL otur...


Okej, det kunde självklart vara värre, så peppar,peppar, men idag vaknade jag med kliande, röda ögon. Steget till en ögoninflamation är inte långt bort då jag tack vare min allergi (konstigt egentligen) har lättare för att få just ögoninflamation, kanske pågrund av att jag inte kan låta bli att klia i ögonen. Så när klockan blir nio och Tony och Lasse kommit så blir det att kila över gatan till apoteket..

Och nästa otursgrej som förföljer mig varenda gång jag ska göra något roligt. Har fått en monsterfinne på hakan och återigen kan jag inte låta bli att pilla så den lilla finnen, som det var från början, är nu en stor fettknöl.. Usch. Hoppas att den går ner till imorgon. Just nu gör jag allt jag kan. Lägger band på mina händer nu.. Usch.

amanda

min verklighet och när verkligheten är orättvis

RSS 2.0