Ekar i vårt kök

 
Lucas har ganska så gällt skrik. Så när han skriker i köket så ekar det eller något. Och idag kom jag på att det måste upp lite gardiner för att motverka detta. Så jag satte mig för att leta medan han åt klart frukosten. Gick in på Ellos utan att hitta något, gick in på Jotex och hittade en rätt snygg hissgardin, vilket jag inte alls tänkt på på Ellos hemsida så jag gick tillbaka dit. Och där hittade jag en gardin jag tror kommer att passa i vårt kök. Och billig var den också. Men så skulle jag mäta och jag får inte ihop det, så får ta hjälp av mattegeniet sen när han kommer hem. Så jag la till den i en "önskelista" och gick in på den. Där stod det Roll up-gardin Amanda och jag tänkte att det står nog Amanda för att jag lagt till den i önskelistan, men blev ändå nyfiken. Gick tillbaka en sida och mycket riktigt, den hette Amanda. Så det var nog lite ödet att jag skulle ha denna.
 
Kan tyckas vara lite tråkig, men samtidigt så kommer vi ha rätt mycket färg
i köket när jag är klar, men hoppas bara att den passar nu då.
 
Ikväll efter jobbet så ska jag åka till gamla lägenheten och städa. Usch så tråkigt men det måste göras. Skulle egentligen göra det i helgen men då vill jag ju helst umgås med mina älskade pojkar. Kanske blir en sväng på lördagen så jag får se allt i dagsljus också men jag hoppas det ska gå snabbt! Enda problemet jag har är att flytta ut kylen och frysen för att städa där bakom. Kommer nog gå åt helvete. 
 
 
 

Lyckan i ett barns ögon

 
När mamma och pappa kom hem med Lucas tidigare idag så hoppades vi att han skulle fortsätta sova en stund i vagnen. Men icke. Men de leendet som han gav oss båda för väl kompensera för den jobbiga kvällen det blev. Att bara sova en halvtimme mitt på dagen är inte tillräckligt när man är 1 1/2 år. 
 
Och att sedan få se honom springa runt på gräsmattan med det största leendet bakom nappen fick mitt hjärta att slå dubbelslag. Älskade, älskade unge! Och nu sover han sött i sin säng i hans provisoriska rum. Vi ska ju nämligen måla om lite i det rum som ska bli hans på riktigt. 
 
Och idag så träffade vi en av grannarna utanför huset. Det visade sig att hon och Henke gått i parallelklasserna i Mariefred. Och Lucas sprang efter hennes dotter och hennes kompis som cyklade så när jag började gå efter honom så började även hon följa efter hennes dotter. Vi pratade lite och innan Lucas och jag gick hemåt så nämnde hon att de är ett par mammor, tanter som träffas kl 19 varje söndag och går eller joggar tillsammans. Nu var jag på tok för trött denna söndag men jag ville verkligen. Får satsa på nästa söndag istället! Och hinna ut ett par gånger innan det själv. Jobba upp flåset lite!
 
Så vår första helg i huset har varit kanon. Mycket återstår att packa upp, glömde ju liksom bort källaren, men snart så. Snart är det ordning här hemma. Måste bara bestämma mig för en kulör för ett skåp som ska målas om, då har vi lite mer att packa in i.
 
Instagram från helgen. 
 

Första natten


Ja men då har vi spenderat vår första natt i huset. Vi har packat upp nästan allt, allt är istort sett på plats i köket men det ligger saker överallt! Det tar ett tag innan man hittar rätt plats till rätt sak. Speciellt i köket. Där måste man ju tänka till hur ofta man använder en viss sak och lägga den nära spisen till exempel. Men jag vet nu vart allt finns så nu ska bara Henke lära sig det. Blir en rolig vecka för honom. 

Kommer att uppdatera med bilder när det börjar bli klart. Hallen är snart klar tror jag och där är jag riktigt nöjd över vår lösning. Den ska jag verkligen visa sen. Alla Pintrest-timmar när jag egentligen ska sova har varit bra i den bemärkelsen. Sen måste man ju känna sig fram. Nu ska vi visserligen göra om väggarna i hallen så om vi sätter en spegel på väggen men ångrar oss innan vi hunnit göra om, ja då är det ingen fara på taket. 

Men nu ser jag mest fram emot att få hem Lucas så vi får busa på tomten! Det kommer bli en fin dag idag!

amanda

min verklighet och när verkligheten är orättvis

RSS 2.0