Back to daycare


I måndags kväll fick Lucas feber igen vilket innebar en dag till hemma. Men inga tendenser till feber igår innebar dagis idag. Och eftersom han hade missat två inskolningsdagar så tänkte jag att jag hänger kvar en stund för att se att det går lika bra som i fredag. Alla andra fick säga hej då efter att barnens kläder var av men jag följde med in en stund. En stund som inte behövdes. Efter några minuter, innan frukten kom fram, så sa jag hej då, tittade på honom länge och sa hej då igen. Det jag fick till svar var en vinkning och ett leende bakom nappen. Haha. Jag kan ju bara hoppas att det vår lilla prins fått gå igenom har gjort honom till en orädd, glad liten kille som kommer ta världen med storm. På ett bra sätt. 

Och när jag kom hem efter lämningen så började jag städa. Okej, städa var att ta i. Jag dammsög, plockade lite och tvättade golven i tre rum. För jag orkar inte storstäda så allt är skinande rent nu när vi snart ska flytta. Finns bättre saker att lägga energin på. Så istället för att storstäda så åkte vi till tolv korgar, second handbutik, och till sopstationen. Henke hade rensat kläder, vi hade en massa sondnäring till Lucas som varken behövs eller var bra datum på, jag rensade bland alla blommor så nu har vi bara två blommor som ska med till huset. Så om någon läser detta, jag vill ha blommor som står i kruka (krukor har jag) i inflyttningspresent! Lättskötta! ;) min dröm är dock en hortensia men de måste man typ vattna varje dag.. Haha. Och återigen så var vi inte ensamma på kvitten. Helt otroligt va folk slänger grejer.. 

Nu ska jag försöka sova, det är ju en dag imorgon också. :) 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

amanda

min verklighet och när verkligheten är orättvis

RSS 2.0