Att hitta tiden och motivationen..

 
Nu har jag äntligen besämt mig för att lyckas! Att jag ska gå ner i vikt och få tillbaka min kropp var sedan länge bestämt men nu ska det bli allvar med den saken. Med alla sjukhusbesök är det dock väldigt svårt. Lucas går och kommer alltid gå i första hand med tanke på sjukdomen och det gör det hela att hitta tiden till att träna mycket svårare.
 
Som igår så var vi tvugna att åka in till Eskilstuna och sjukhuset för Lucas skull. Vi kom dit kl 14 och var inte hemma fören kvart i sex. På förmiddagen hade vi haft tvättstugan som verkligen prioriteras bort dessa dagar så det behövdes tvättas. Men när vi kom hem så stack Henke direkt till gymmet. Jag lagade mat och sedan satte jag mig ner i soffan. Men vilken ångest jag började få. Jag hade ju gett mig tusan på Olga Rönnbergs schema nu.. Börja med period ett vilket innebär övningar dag ett och promenad dag två. Det var dag två igår. Så vid åtta så bestämde jag mig att det ska fan gå att lyckas. Så jag tog med mig Lucas i barnvagnen och invigde åkpåsen. En härlig, varm och svettig promenad på 4.5 km senare så var jag riktigt nöjd med mig själv. När jag la huvudet på kudden någon timme senare så somnade jag direkt.
 
Och nu på morgonen så vaknade Lucas kvart över sex. Var bara att gå upp och göra mat. Han åt lite och sedan gick jag ut i vardagsrummet med honom för att ge maten i hans sond. Till slut så låg han i min famn och var trött men otroligt orolig och till slut så kom all mat upp. Han har två förkylningsvirus så vi gör allt vad vi kan för att han ska må så bra som möjligt. Vi ger till och med Mollipect. Som jag älskar. Haha. Tyvärr med maten så kom även sonden med upp så jag skrek på Henke som låg och sov att vi måste åka till dagvården för att sätta en ny. Så typiskt när vi ska ha mamma som barnvakt och åka iväg till Kungens Kurva idag, bara jag och Henke. Men Henke åkte själv så att jag fick duscha och fixa mig, då det såklart tar längst tid för mig att göra det.
 
Så söt utan sond. Måste passa på när den försvinner med att ta lite kort.
 
Nu kom mamma precis och Henke är på hemväg. Så snart drar han och jag igen. Bara för ett par timmar.
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

amanda

min verklighet och när verkligheten är orättvis

RSS 2.0