Idag har jag hunnit med mycket. Jobbat, träna, sola, lagat mat med Henke, skjutsat honom
till en fest och nu kollat klart på en riktigt bra film. "Take me home tonight". Så jävla bra
musik så jag blir tokig. Nytt album ska göras på Spotify.

Och varför är jag född på 80talet? Jag hade velat uppleva 80-talet. Alltså varit född kanske 1967.
Kläderna, musiken och framförallt killarna. De skådisarna som var populära där går inte av
för hackor. Vad sägs om Judd Nelson från Breakfast Club, Emilio Estevez från samma film,
Harrison Ford i Jakten på den försvunna skatten, Kevin Bacon från Footloose, Richard Gere från
En officer och en gentleman, Kevin Costner från Drömmarnas fält, Mel Gibson från Dödligt vapen
och någon som absolut inte får glömmas är såklart Patrick Swayze från Dirty Dancing, vem vill
liksom inte vara i hans famn på dansgolvet  och bli upplyft.. Mmmm.. Ta mig tillbaka!

Och som sagt var musiken! När den spelas på krogen, då mår jag som bäst.