Vart tog alla vägen?


Den senaste tiden så känns det som om att alla vänner lyser med sin frånvaro. Vi har ju en väldigt speciell situation med Lucas men det betyder ju inte att jag inte kan vara någon annanstans ett par timmar en kväll. 

Jag fick dock äta en otroligt god middag med fina, fina Sofia i fredags, tackar som tusan för det kära vän! Men jag försöker träffa fler men alla är upptagna. Jämt. Och många gånger är det mitt fel också. Men jag kan verkligen inte hjälpa att Lucas är och blir sjuk så att vi måste bli inlagda med honom. Men är vi inlagda i Eskilstuna nästa gång, om det nu händer och jag är uppbokad med vänner, så ska jag åka hem och ta till vara på den gången. Men usch vad jag har tröttnat på att försöka da ihop ett häng och gå ut och äta eller något annat. 

Henke var iväg igår med ett grabbgäng. Varför kan de planera någon vecka innan när inte tjejer kan det? Eller rättare sagt, jag kan det men många andra kan inte det. Synd. 

Lära känna ännu fler människor kanske? För att få komma ut och vara social. Ja då får det väl bli så. 


Martina
2013-11-24 @ 23:08:30

Jag känner också igen det där. Det är väldigt mycket "vi måste ses snart" eller "vi hörs snart å bestämmer nåt" Men sen blir det inget mer. Kanske är en tjejgrej, jag vet inte.. Vet precis vad du menar iallafall. Man tröttnar liksom på att vara den som kommer med förslagen hela tiden å så blir det inget å det är inte så att den som inte kan tar tag i det när det sen passar bättre för han eller hon. Tiden springer ju dock iväg nuförtiden så det kanske är en bidragande orsak men om man verkligen vill ses, ja då ses man :-)

Svar: Ja och vår situation gör ju att vi har svårare att genomföra planer. I alla fall jag. Henke åker ibland från sjukhuset men jag har inte gjort det ännu. Men det får det väl bli ändring på.

Däremot så ska vi åka upp till Falun SÅ FORT Lucas är bättre i värdena och träffa både er och så en familj vi träffat här i Uppsala. :)
Amanda

Jenny
2013-11-25 @ 10:31:42

Hej!
Jag går bara hemma och lallar....hör av dig till mig =)..Kanske träna något? Kram

Svar: Absolut! Det ska jag göra!! :)
Amanda

Martina
2013-11-25 @ 11:35:37

Ni får komma när som helst å när det passar er! Annars kommer vi :-)

Svar: Låter kanonbra! Men vi ska isåfall hälsa på en familj som vi träffat här i Uppsala som bor nära Falun så hur som helst så åker vi upp! :)
Amanda

Hanna
2013-11-25 @ 11:53:57
URL: http://hannovsky.blogspot.com

Men Amanda! Jag har inte läst här på så länge, och så klickade jag in mig här efter att du lämnat din kommentar. Så ledsen jag blir av att läsa att Lucas blivit sjuk, får gåshud och känner så med er. Det är ju verkligen ens största fasa som förälder, att ens älskade barn ska bli sjuka. Tänker på er!

Sv: Det är de där små guldkornen i vardagen som man måste försöka komma ihåg, som den dagen då Elsa använde pottan som pall :)

Svar: Ja jag slutade ett tag att läsa andra bloggar och har precis börjat igen. Ville inte läsa om andras barn ett tag, men nu har vi kommit in i detta och vill läsa om alla som jag följt så länge!

Självklart ska du få läsa den andra bloggen. Skickar allt i ett mail!

Guldkornen, de är det man lever för bland annat. Och man får uppleva så många här på sjukhuset med personal och andra barn bland annat. Känner mig glad att man i denna sjukdom hittar andra att umgås med! :)
Amanda

Malin m
2013-11-25 @ 23:07:57
URL: http://gotlandsdarling.blogg.se

Ja de va ju himla osis att vi inte hann ses nu när vi var över på fastlandet jag ville ju verkligen det. Men dwt va ju skönt för er som fick komma hem från uppsala =) men vi ska över i vår igen bestämmde vi så då får vi ses, en mysiga fika eller picknick i vårvädret. Den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge....måste vart någon med grymt bra tålamod som kom på det. Kram

Svar: Ja det var ju en himlans otur. Men vad kul att ni ska åka över igen! Och finns ju egentligen inget som säger att vi inte kan åka till Gotland heller. ;) har aldrig varit där så skulle ju vara mysigt!

Har allt gått bra med Casper?
Kram
Amanda




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

amanda

min verklighet och när verkligheten är orättvis

RSS 2.0